r egler Tanken bakom reglerna och poängberäkningen är att det skall vara enkelt att förstå och räkna ut. Redan vid målgång skall den nya ställningen kunna räknas ut.       Deltävlingar Tävlingar som ingår i ligan listas i aktuellt program. OrienteringsLöparna Alternativet är ansvarig för Sverigeligan och bestämmer inför varje år vilka kavlar som skall vara med och vilken kategori de tillhör. Ambitionen är att kavlarna är med i samma utsträckning från år till år. Detta hindrar inte att nya kan komma till, liksom att gamla kan kategoriseras om. De grundregler som gäller för att en tävling kan kvala in är: Tävlingen skall ha seniorklass (HD21) eller junior/seniorklass (HD17). Tävlingar av breddkaraktär (25-manna, Tjoget och liknande) ingår inte liksom rena ungdoms- och veterankavlar. Både dam- och herrklass skall finnas. Tävlingen skall vara öppen och tillgänglig för alla klubbar, dvs. distriktsmästerkap och liknande ingår inte. Tävlingen skall genomföras årligen. Undantag kan göras för t.ex. kavlar som går vartannat år. För att klassas som en B-tävling gäller följande: Storlek. Kavlen skall ha minst 40 resp. 30 olika klubbar representerade i herr- resp. damklassen. Här görs en bedömning över flera år. En kavle blir inte nerklassad bara för dåligt deltagande ett år. Geografisk placering. För kavlar i norr är det lättare att få B-karaktär då norrlandsklubbar inte kan tävla i samma utsträckning som andra. Ingen krock med andra kavlar, Elitserien eller juniorcupen. En subjektiv bedömning av sådan påverkan på kavlen kommer att göras. Arrangörer kan ansöka om att höja status på sin tävling. I sådant fall tas detta till en diskussion mellan Alternativet och denna arrangör och beslut tas därefter. Reglerna ovan är i detta fall styrande samt att ambitionen är att ha en långsiktighet i ligan. Synpunkter och påverkan från andra parter kommer också att forma Sverigeligan framöver. Lagsammansättning Grunden är att samtliga svenska klubblag deltar i Sverigeligan. De regler som gäller för lag är: Endast rena klubblag räknas. Sammansatta lag räknas inte, även om samma lagsammansättning springer flera kavlar. Endast svenska klubbar deltar. Det bäst placerade laget i klubben räknas som lag 1. Det näst bästa laget räknas som lag 2 osv. Det gör att klubbens lag 1 kan få poäng trots att förstalaget t.ex. har stämplat fel. Poängberäkning För varje deltävling delas poäng ut till de deltagande lagen enligt poängberäkningen nedan. Om det deltar utländska och sammansatta lag så tas de bort ur poängtillsättningen, dvs. samtliga poäng delas ut vid varje tävling. Detta eftersom det är svenska klubbar som tävlar mot varandra. I Sverigeligan finns tre kategorier av tävlingar. A-tävlingarna är 10-MILA, SM-kavlen och Smålandskavlen. Dessa tävlingar kommer alltid att vara A-tävlingar. B-tävlingar är de större kavlarna utöver A-tävlingarna och C-tävlingar är mindre arrangemang av lokal karaktär. Poängtillsättningen är:   Placering A B C 1:a 500 400 300 2:a 480 380 280 3:a 470 370 270 4:a 460 360 260 5:a 450 350 250 6:a 445 345 245 ... Intervall om 5 poäng 25:a 350 250 150 26:a 348 248 148 ... Intervall om 2 poäng 75:a 250 150 50 76:a 249 149 49 ... Intervall om 1 poäng 125:a 200 100 1 ...   225:a 100 1 1 ...   325:a 1 1 1 De 5 bästa resultaten räknas oavsett kategori. Max är således 2300 poäng. A-kategorin ses som de viktigaste tävlingarna på året och har därför en väldigt hög poäng. Trots ett eventuellt misslyckande, felstämpling eller liknande, på någon av dessa tävlingar får alla lag en totalpoäng. En bra placering i en B-tävling kan kompensera för ett dåligt i en A-tävling. En jämförelse mellan de olika tävlingskategorierna ger att en seger i en B- resp. C-tävling motsvarar en 15:e plats i en A- resp. B-tävling. En seger i en C-tävling motsvarar dessutom en 50:e plats i en A-tävling. Vid händelse av lika totalpoäng sker urskiljning genom placering på SM, dvs. det lag som har bäst placering på SM-kavlen ges den bättre slutplaceringen. Detta gäller även om SM-placeringen inte är medräknad i bland de 5 bästa resultaten.